outofearth

Uyuyuyuy. Jag är verkligen taggad. Dios. Min mage kommer att explodera.

Hej på er, jag är sjukt taggad idag!


Guess what? I'm going to Berlin tomorrow!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hehehehehehehehehehehehehehehehehehehe....Asså jag kan inte ens förklara hur glad jag är. I'm happy. I'm feeling good tadadadaaaa, tumtum, tumtum, tumtumtumtuuum.
Okej.
Men jag ska ut nu, handla lite grejer och kommer hem sen. Då skriver jag ett nytt underbart inlägg.

♥ &respect

Hahahaha. Jag är verkligen rolig. Har precis duschat, hade inget bättre att göra :'D

Bilderna kommer imorgon, min data är knas.
God natt till alla söta läsare <3

♥ &respect

Heeeeej :D
Jag är hemma igen efter en lång promenad från Gamla Stan till Slussen, därifrån till Gamla Stan igen och sen hem, till Techniska Högskolan. Jag var ute med mamma (yeah, i don't got no friends :'D) och köpte lite grejer, 2 par skor och 2 navelpiercingar.
Aja, förresten så har jag en ögoninflamation på högra ögat, feeett jobbigt ju. Fuck it.

Men men, jag får väl hoppas att det går bort snart.
Bilder kommer nog sen, har precis varit ute och skulle lämna nåra grejer till min bror. Så korkad som jag är glömmde jag att portkoden hade redan stängts av, så jag att fick vänta en bra stund på mamma. Sverige är roligt. I Berlin finns inga portkoder, där är det bara att sparka in dörren ifall att man har glömmt nyckeln. Hahahaha.

♥ &respect   ;)

Vad ska jag hitta på?
Kanske jag ska gå ut och handla en mp3 spelare.....
 ♥ &respect

Somnade om igen. Såklart. Har sovit nu hela jävla dagen, veet verkligen inte vad jag ska göra.

Rosa eller blå? Vilken färg är finast?

God morgon på er, vaknade kvart i 8. Konstigt. Jag har sommarlov. Haha. Saknar mycket just nu. Vi hörs sen. <3

Nuuu ska jag gå och lägga mig. Ha en forsatt trevligt natt.

:D

Jag är inte deprimerad. Jag är realistiskt.

;)

Världen är sjukt. Fullt med hat och våld. Varför? Finns det kärleken kvar? Finns det medvetenhet kvar? Ett dubbelt martyrium. Min värld brakade ihop. Jag brakade ihop. Jag har brakat ihop. Jag hade hopp. Jag ville bara det bästa till mänskligheten. Nu vill jag döda. Jag ser den röda duket. Och jag luktar redan mitt offers blod. En skoningslös våldtäktare. Jag känner raseriet i mig, mina händer darrar och jag har bitit ihop. Jag hör mina tänder knirra och har för länge sen övertalad mig själv att jag inte kommer att hitta ro innan jag har gjort det. Innan jag har tömt sista bloddroppet ur honom. Jag förstår ingenting längre, för ett par timmar sen var allting på att eller att annat sätt okej. Bara med ord tappar jag bort mig själv. Jag hade ingen aning om att jag var så här svag. Jag tror inte längre på mig och min endlösa kraft för att se världen. Se männikor dö. Och sprida kärlek. Aldrig. Inte efter idag. Hopplös värld. Vi kan förgå alltihopa. Vi förtjänar inget bättre. Och tårarna rinner igen. Fast jag vet inte varför. Det kan vara glädjen att jar har insett att jag har förhindrat mig själv att se världen. Det kan vara sörjen för samma skäl. Det kan vara förtvivlan att jag inte kan hålla honom i mina armar. Det kan vara ilskan att veta att polisen i Berlin redan har tagit fast horungen. Eller frågan "varför?". Varför gick allt som det gick. Varför går allt som det går? Och hur kommer det att gå i framtiden? Långsamt ställer jag fast att jag inte vill ha nåra barn. Varför kämpa så mycket? Du kommer att dö ändå. Men faktum är att jag är här nu och måste göra det bästa av det. Få allt i gripp igen. Och första steget är bestämmt. Jag kommer at döda.

Jag skrev det här den 25.06.2009 efter händelsen med Jesse. Mycket har ändrats sen dess. Om jag ska vara ärlig så är jag lite rädd att publicera den här inlägget. Undrar hur reaktionerna kommer att vara. Men jag hoppas att ni kan förstå.

♥ &respect

Jag ska gå och sova nu. Jag ska drömma. Jag ska se min värld och njuta av ensamheten. Jag ska tänka. Jag ska försöka hitta sundhet i vansinnet. Jag ska berätta min egen historia i drömmen. Jag kommer att skapa historia i framtiden. God natt.

Leker med Whiskey. Hon tröttnar aldrig.

Zombie dog?!

Design är på väg. Det här var ett mycket onödigt inlägg.

Det börjar bli mörkt ute och jag har typ inte varit ute. Skulle världen i svart-vit vara fint?

Orkar inte längre.

Nu när jag är ensam känner jag smärtan som sliter sönder min själ. Jag trodde att jag hade kommit bort från allt, från alla  depressioner och aggresioner. Men uppenbarligen förtryckte jag det. Bärde på en mask. Jag trodde att jag var stark, att mitt förflutna inte skulle påverka mitt liv. Tydligen hade jag fel. Allting känns bara tyngre och tyngre, en stor last på axlarna. Varenda steg jag gör känns fel. Jag fick aldrig avsluta det jag hade påbörjad. Blev lurad till ett annat land.

God morgon. Ska gå ut med hundarna nu. Men innan det ville jag meddela att jag inte mår så bra. Jag är förvirrad. Tårarna  rinner hela jävla tiden. Jag kan inte stoppa det. Te necesito aqui mulata. Jag hoppas att jag åker till Berlin snart, behöver se mina gator och gamla vänner. Behöver få upp gamla minnen.

Berlin is a drug. And I am addicted to it. <3

God natt.

Jag vill gå tillbaka till mitt barndom. Leva i lugn och ro. Inte tänka så mycket, utan agera instinktivt. Njuta av allt. Se nya saker. Älska livet helt enkelt. Omedvetet.
Jag tappar bort mig själv genom att tänka. Jag lever inte längre. Jag är trött på allt. På att vänta. På att längta. På att tänka.
Jag ser knappt ett leende i mitt ansikte. Det gör mig fult. Jag vill leva, men inte såhär. Inte i den här världen.
Hela glädjen är borta, allt som jag älskade förr har tagit en anna väg. Jag kollar på bilder på mig när jag var liten och gråter. Jag har förändrats så mycket. Jag är inte den människan längra som springer efter fjärilar och ler.

Jag låter så himla töntigt när jag försöker uttrycka mig på svenska.

Pengar. Jag är trött på pengar. Det förstör bara.
Jag vill sova. Sova länge. nte kolla på realiteten. Leva i min värld.
Det är också nytt. Förr så vIille jag se världen och hjälpa där jag kan. Försöka förändra. Men nej. Jag vill inte känna. Jag vill inte ha nåt jävla hjärta. Det gör bara ont.

Aha.

Nej, jag sover inte.
Vet inte vad jag ska berätta. Ni kan ju fråga om det är nåt.