outofearth

Jag har varit ute med Göran (min "morbror"/mammas bästa kompis) och letade efter en kamera. Min mammas kamera blev ju snott. Men nej, den finns inte längre i butiker, den är ju utsåld. Fitta. Enda möjligheten att köpa samma är på Ebay, från USA. Kommer att ta för långt tid. Jag har fortfarande inte sagt nåt till henne, hon kommer att flipp när hon får reda på det. Hon kommer att döda mig. Spärra mitt sommarlov. Life is hard.

God morgon. Idag så har världens bästa mamma födelsedag. Vi bråkade igår natt och är skitsura på varandra. Vi har inte snackat än, hon har inte varit hemma men det är första året sen jag kan minnas att jag inte kommer med kaka och presenter på morgonen. Whatever.
Ska fixa en bild nu som hon önskade sig, köpa en kamera och baka en kaka.
Jag tror verkligen att det inte kommer att bli nån bra uppdatering idag.

<3

Jag glömmde att säga en sak.

Jag är stolt att ha dig som vän.

Nu så är jag ensam. Linda åker om en timme. Det känns inte verkligt. Det finns inte i min realitet att jag inte kan träffa henne på sex veckor.
Jag såg henne en sista gång vid Sandsborg. I tunnelbanan. Jag kollade på henne och hon log. Med kameran rund halsen. Det var tyst. Men det bröts med oljudet från dörrerna. "Dörrerna stängs". Helt plötsligt realiserade jag att jag inte skulle se henne på en vis tid. Det är inte mycket men det känns som en evighet Jag satt i tunnelbanan och det var mörkt ute. Jag såg dom sista 10 månader som en film. Snabbspolad. Flyttningen, tårarna och haten. Antagningsprovet och svenksa folket. Nya "vänner" och skeptisktheten. Dansen och viljan. Ensamheten, depressionen och aggresionen. Sen Linda. Rikitga mötet med Linda. Jag blev chokad. En underbar person som fick mig att skratta. Att tänka. Att se. Att försöka. Jag fick hopp och styrka. Då var jag omedveten om att det var hon som gjorde att jag inte tappade bort mig själv helt. Idag vet jag. Jag hittade en vän för livet.  Jag har aldrig trot på att sommarlov kan bli jobbigt. Jag var så himla naiv då. Jag är fast i Sverige. I ett främmande land. Och dom som alltid var vid min sida är bortrest. Nu får jag klara mig på egen hand.
Jag kommer ihåg hur du var sur på streetstar för att jag hade dansad med italienaren. Då tyckte jag att du var helt dum i huvudet. Nu vet jag att du var rädd om mig. Jag kommer ihåg hur du alltid blev kall när jag ville låna kläder. Då saknade mina kompisar i Berlin. Dom skulle aldrig säga nej. Idag vet jag att det var svårt att få din tillit. Jag kommer ihåg hur du alltid sa till mig att jag skulle gå till skolan. Då tyckte jag att du tänkte att skolan är det enda som räknas. Nu vet jag att du är medveten om hur systemet funkar. Du ville hjälpa mig.
Jag kommer ihåg hur jag skrattade åt  "funny faces and noises i can make". Då tyckte jag att det bara var skoj. Nu vet jag att mitt humör ändrades med dig. Eller kom framm. Jag kommer ihåg hur Du gjorde din "move" på medborgarplatsen och rammlade. Jag dog av garv. Då tyckte jag att du var välig obalanserad. Nu vet jag att du är modig som fortfarande försöker. Ge inte up. Jag kommer ihåg hur jag åkte hem till dig med en stor ask choklad när du mådde dålig. Då tyckte jag att det var tröst. Nu vet jag att det är vänskap. Och jag kommer aldrig att glömma.

Espero que te lo pases bien en Cuba, trata de disfrutar el tiempo.
Jag älskar dig<3
Kommer att räkna dagarna.

Ska kolla på film nu, den heter "Escape from Huang Shi".

Skit.

Asså ni där ute är roliga. Av mina många läsare är det bara 3 som vill att jag fortsätter blogga. Men aa, 3 är också nåt så jag kommer nog skriva lite till. Kanske inte med så bra uppdatering.

Det är den 21. idag. Tiden går fort. Men när jag tänker efter, så hann vi göra mycket. Lära känna varandra där jag upplevde jätte mycket. Du säkert också. Vi var med i 3 olika årstider till och med. Vintern i Jombos Källaren. Haha. Våren där jag åkte till min syster. Och sommaren när vi var i erikdals. Det känns helt sjukt att det bara har gått 4 månader. Du har blivit ett del av mtt liv. Av min värld. Du har varit vid min sida. I fina som i svåra tider. Det känns tomt utan dig. Jag kommer ihåg den förra 21. Det var underbart. Du är den första som jag känner mig tryggt med. Den första som jag kan lita på. Jag saknar dig otrolig mycket. Det spelar ingen roll vart du är. Jag kommer att vänta på dig. Du vet, äkta kompisar är dom som älskar en oavsett om dom känner en. Haha. Jag vet att jag kan vara jobbigt. Att jag har mycket drama i mitt liv. Att jag har mycket temperament. Men du stannar ändå. Tack. Jag önskade att du kunnde vara här så att jag kan visa dig hur mycket jag uppskattar dig.
Den dagen jag försökte att ta slut på våran relattion skrev jag en text. Den har jag hittat nu och tyckte att du ska få läsa den. Jag skrev den på tyska så jag ska översäta den nu. Det kommer kanske låta lite fattigt. Vi får se.

Det var den hårda vägen. Men den rätta. Jag tror att den enkla i sikten andra, skulle ha varit den svåraste i slutet. Jag känner mig tomt och förtvivlad. Helt slut. Det är över. Slutgiltig. Från min sida iallafall. Om ödet vill, kommer våra vägar att krockas igen. Fast jag tvivlar på det. Jag levte i en perfekt värld, en såndär värld som alla önskar sig, en värld med rosa träd, sol varje dag och kärlek. Framför allt kärleken. Men det var min värld. Jag levte i min egen blåsa. Den är sönder nu. I kras. Försvunnen. Jag är tillbaka i realitäten. Världen gjort av grå betong, förödmjukelse, hat och sörja. Säkert är det inte heller realitäten utan fasen efter perfektion. Förvirrad är jag också. Haha. Jag känner nånting som jag inte har kännt på länge. Jag hade get upp hoppet. Jag är osäkert på vad det är. Men det är en kamp. Jag känner mig inte beredd. Inte helat.


Aja. Hahahahahaha. Jag är rolig.

Jag önskar verkligen att vi skulle kunna tillbringa dagen tillsammans.
Tack. Tack för att du är som du är. Tack för att du finns. Tack för att du kom fram till mig den 21. Februari.

God morgon, har precis vaknat efter en lång natt framför datan.
Ska jag forstsätta blogga? Vad tycker ni?


Kisses for you and a big one for my prince. I miss you.

Jag somnade!!! Sjukt irriterande och min mama väkte mig inte ens. Vi skulle ut på landet, jag skulle supa ihjäl mig. But no, lilla Cairo måste ju somna. Aaargh. Fett dummt. Nu så får jag sitta hemma och ha fucking tråkigt medans hela sverige hoppar runt en middsommargrej (vad heter den?).

Ha det så kul.

90 minuten+3 hahahaha. Italien är roligt. Alltid samma sak: Dom lägger sig på golvet, skriker lite, får frispark och sringer munter runt igen. Dom är best. Samma sak i VM 2006, det var darför dom vann överhuvudtaget. Och Sverige....Jag ska inte säga nåt, dom krigade mycket. But not enough.
Så, nu är spelet slut och Italien vann med 2:1.
Förresten så sov jag inte förut, bestämmde mig för att ta en långt promenad med mina hundar. Måste ju ha nån att snacka med. Jag har en sibirian husky och en pytte liten chihuaua. Jag hatade den först eftersom jag hade önskat mig en pittbull men nu har man väjnt sig och det är lungt. Det var jätte skönt väder ute, behövde inte ens ta på mig en jacka. Min mamma lagade kokta potatis med sill och jorgubbar med grädde som efterrätt. Not good. To swedish. Hahahaha. Aa men jag kan förstå, det är middsommar och hon vill anpassa sig. x-)

Skriver till er sen.

Hemma nu. Jag har märkt att jag är jätte trött, somnade vid 5 tiden. Tyvärr asså. Orkar inte gå ut och det är så fint väder ute. Jag sitter här och lyssnar på tysk rap, vilker jag har börjat göra dom senaste dagarna. Konstig nog att jag inte lyssnar på nåt annat just nu. Haha. Saknar verkligen 2007-2008. Igår så spelade vi nintendo, skitgammal mario. Det var roligast asså. Sen så kollade vi på film, först "30 days at night" och sen "Back to the future". Den filmen är verkligen oldschool, var jätte länge sen jag kollade på den.
Ska lägga mig nu, sova lite och sen kanske åka ut på landet. Myggor och grejer där, får verkligen tänka på saken.

Bleeess. <3

God morgon på er, igår så drog jag till min bror men glömmde att uppdatera. Jag var helt fucking full, sitter fortfarande hos honom. Ska dra hemåt nu, vi får se vad jag gör till middsommar. Har skit ont i huvudet. Helt bakis asså. Hahaha.

Love and respect.

Jag tror att jag ska dra till Ropsten nu, till min bror. Skittåkigt hemma och han bjuder på krök. Hehe.
Vi hörs innan jag går.

Bilderna från Natacha har kommit. Men det blev verkligen inte så många som jag trodde. Hahahaha. På lilla skärmet såg alla bilder mycket bättre ut, nu i fullstorlek ser dom ut som skit.

Här är en, jag var sjuk då.


En till. Den är så himla töntig att jag var tvungen att ladda upp den.


Den här är lite äldre. Ser verkligen helt seg ut asså. Haha.


Aa det var typ allt, hoppas verkligen på en ny kamera snart.
Kollar på nyheterna just nu. Det är fett många ungdomar som får hudcancer för att dom solar för mycket. Fett synd.

Fett töntigt programm på 4an. Hahahahahahaha. Fast jag diggar den :D
Nu så är det reklam, men fortsätter strax.
Det med Linda har lugnat ner sig lite grann nu, jävlar vilken fucking temperament vi båda har. Haha.

Skit hungrig jag är asså. Har inte ätit mycket dom sista dagarna. fett skummt. Nu sitter jag här med maccaroner och en under tomatsås med spanska spezialitäter. Underbar bara. Viva España y sus comidas!

Orkar inte vara hemma. Men vill inte gå ut heller. Vad fan är det för skitväder ute!? Hoppas att det blir nån hemmafest idag, annars så får jag ligga hemma och tycka synd om mig själv. Hahaha.
Nuförtiden har jag faktiskt inte mycket att säga, egentligen så alskar jag att kritisera systemet och världen. But it's empty in my head.
Dead Prez-"Propaganda" är det enda jag kommer på nu. Grymm låt. Grymma rappare.

Hahahaha. Det här är typiskt mig. Somnade vid 12 och har precis vaknat.
Kollade på Tomb Raidermed Angelina Jolie. Den är helt okej. Somnade ju mitt i filmen.
Just nu så har jag beef med Linda. Men whatever, om det är så lite jag betyder för henne att hon glömmer bort att säga till mig att hon ska till Värmland idag...Fett dumm asså. Hon kommer tillbaka på lördag. Åker på måndag till Cuba.

;D

Nu så är jag hemma, åkte från Parasto för att alla sov. Haha.
Försöker nå Linda hela tiden, om du läser det hära, ring!

Helt full gick jag och la mig, helt pigg vaknade jag. Så fucking tidigt?! Weard.
Läste precis vad jag skrev igår. HAHAHA. Jag tror inte att jag var seriöst. Hoppas det iallafall.
Shit asså, aldrig mer Skarpnäck. Never. Riktiga hundar. Jag köpte en cigg-paket klockan 9 på kvällen. När dom gick (typ vid 1) var det bara en kvar. Och jag sa till dom "Nej, har inte så mångå kvar" och dom fortsatte? Jag menar jag delar alltid allting med alla, men igår det var för mycket. Fett irriterande.
Ute är det grå igen. Fuck that shit.

;D