.

Oh shit. Mitt gamla liv är tillbaka. Min puls är störd snabbt. Jag hör det i mina öron och undrar om det är lika enkelt för mina medmänniskor att förnumma det. Jag hör bruset av mitt hjärtas djupa slag som olicka med sig bär. Den gråa betongen framför mina ögon. Orkar inte hålla huvudet uppe. Jag luktar det. Det som alltid förför mig med sin doft. Det är färglös. Det är grönt. Hoppets färg. Och jag älskar det. Det förvirrar mig och jag ser klart. Jag tänker annorlunda än andra och ser därvid sanningen. Jag är störd, i sikten av många andra. Jag känner mig trött. På tanken på samhället. Jag känner mig iaktaget och jag bryr mig inte.

God morgon på er!
Här kommer jag med lite text som jag skrev igår så att ni börjar tänka. Dom som inte redan har börjat.
Vaknade helt plötsligt halv 7, undrar verkligen varför. Haha. Jag är skiiiit taggad på dansen, har inte dansat på typ 3 månader(hade/har problem med ryggen efter rygginflamationen som jag fick av sveriges klimat). Fortfarande förkylt och saknar Alex. Tror ej att nån av dom 2 kommer att ändra sig. Hahaha.

Uppdaterar sen, ska kolla lite grejer i nätet och duscha. Kommer sen, innan jag går.

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0